hem

På land igen efter 84 dygn på båten

N 30°35′ 098″ E 032°16′ 352″

2020-05-19 Ismaelia, Suezkanalen, Egypten

Väckarklockan sattes på 04.00, piloten skulle komma 04.30. Piloten kom och vi tuffade ut i kanalen. Anledningen till den tidiga timmen är flera, dels är det svalt och dels har inte trafiken med fartygen startat (den kommer i gång vid 6.00). Så vi hinner en bit innan vi blir omkörda av enorma kontainerfartyg. Vi går längs sidan på kanalen och piloten säger inte många ord under dagen. Det vanligast är "längre in" tillsammans med en viftning med handen åt det håll han vill att vi skall styra. En rätt onödig information, vi vill verkligen inte bli överkörda av de stora fartygen! Kanalen är bitvis rätt smal, så vi begrep fort att det gäller att hålla sig till sidan.

   Det var en otroligt varm dag i kanalen, temperaturen låg på 40+ hela dagen. Då det är Ramadan ville piloten varken ha vatten eller mat. Vi drack, åt och turades om att styra. Redan vid 13.00 var vi framme i Ismaelia som ligger halvvägs i Suezkanalen. Här ligger man  vid en kaj och här kan vi gå i land. Det var en fantastisk känsla att ta första steget i land efter 84 dagar på båten! Området vi kan röra oss på är ca 200 m x 50 m, vi kan inte gå utanför segelklubbens område. Men det räcker gott för oss. Vi promenerar fram och tillbaka när solen gått ner och temperaturen är lägre, allt för att få igång musklerna och öka på konditionen. Temperaturen har gått ner och är nu ca 30 på dagen och 15 på natten. 

   Vi blir drygt en vecka i Ismaelia innan vi fortsätter ut i Medelhavet. Egypten, likt alla muslimska länder, firar slutet på Ramadan - Eid Al Fitr - och inga piloter jobbar på segelbåtarna under den tiden. 


Suez

N 29°56′ 954″ E 032°34′ 466″

2020-05-18 Port Suez, Egypten, Röda Havet

I dag har vi kommit fram till Port Suez och början på Suezkanalen. Det känns skönt att komma hit! Vi ligger utanför en Yachtklubb med en tamp i fören till en boj och en annan tamp i aktern till en annan boj. Vi ligger nära de stora fartygen som går genom kanalen. Här skall båten mätas, inte längd och bredd, utan det är någon form av rymdmått de är ute efter. Vi får sen betala kanalavgiften efter detta mått. Vi får väl se vad notan blir!

   Den sista seglingen i Röda Havet från El Tur till Port Suez gick bra, mest motorgång i platt vatten med segel uppe. I norra Suezviken är det många olje- och gasplattformar. Det var ibland till och med lite svårt att hitta plats att ta sig runt plattformarna med tillhörande servicefartyg. En rejäl makrill hamnade på vår krok och det får bli middagen i kväll, tillsammans med de färska grönsaker vi beställt av vår agent, Prince of the Red Sea.
   I morgon fortsätter vi med en pilot till Ismaelia, halva vägen till Medelhavet. Där byter vi pilot och kan dessutom stanna några dagar för att få en bra väderprognos för fortsatt färd i kanalen och ut i Medelhavet. 

Sudan  3

N 21°21′ 750″ E 037°03′ 800″

2020-04-20 Khor Shinab, Sudan, Röda Havet

Vi har ankrat i olika vikar i både Eritrea och Sudan och det vi kallar "vik" har olika namn på arabiska. Vi har Marsa som är en naturlig vik och så Khor som är utloppet från ett vattendrag (nuvarande eller tidigare). Vi såg ingen skillnad på dessa vikar för det fanns aldrig vatten i åarna när vi var där. Khor Shinab var en fin vik, det kändes som vi var mitt inne i öknen. Vid stranden hade några fiskare satt upp tält och var ute och försökte fånga fisk i sin medhavda eka. Vi noterade solpanelerna på tältet - mobiltelefonerna måste laddas även här!

   Vi ankrade i 6 olika vikar längs Sudans 350 sjömil (650 km) långa kust. Det var fina ankringar med bra lä för starka vindar. Khor Shinab blev den sista, med en fin vindprognos seglade vidare mot Egypten. 


Sudan  2

N 20°01′ 300″ E 037°12′ 760″

2020-04-16 Marsa Fijab, Sudan, Röda Havet

Vi ankrar i olika vikar här i Sudan, vikarna är väl skyddade för den nordliga vinden, så vi ligger tryggt när det blåser starka vindar. När vinden avtar och det blir lungt kan vi se bergen som ligger helt nära kusten. Bergen är på sina ställen flera tusen meter höga. När vinen viner och sanden yr ser vi inga berg.

   Sanden yr mest hela tiden och landar på allt ombord, inklusive oss själva. Hela båten börjar likna omgivningarna vi färdas i - sandfärgad. Tyärr gör saltet i vattnet och sanden att allt blir stelt och hårt. Tamparna går inte längre att böja! Vi försöker tvätta bort sanden, men det tar inte lång tid så är den där igen.
   På flera ställen ser vi kameler längs stränderna. Ibland några stycken, ibland fler. Det märks att vi seglar igenom en öken!  

Sudan 1

N 18°15′ 250″ E 038°21′ 300″

2020-04-07 Nawarat, Sudan, Röda Havet

När vi passerat gränsen till Sudan såg vi på väderprognosen att nordanvinden skulle komma igen. Vi la oss i våg-lä i viken Nawarat. Här skulle vi bli ett tag innan vinden avtog. Vi är i sällskap av fyra andra segelbåtar, Complexity från USA, Polarwind från Tyskland/Chile, Xamala från Australien/Frankrike och Revision II från Australien, vilket är skönt. Vi hjälper varandra med problem som uppstår, pratar om väderprognoser, lägger upp taktik och har trevligt ihop. 
   Den Sudanesiska militären kom och ville köra bort oss från ankringen med tillät oss att ligga kvar tills vinden avtagit. De kom två gånger och båda gångerna var det Polarwind med två barn som pratade med militären. Alla veknar när de ser små barn stå och vinka på båten!

   Vi försöker hålla uppe konditionen och motionera musklerna på olika sätt när vi inte kommer i land. Ett sätt är vattengymnastik vilket är rätt OK med tanke på att vattnet håller ca 25 grader. Men det ersätter ju inte en promenad som vi verkligen saknar. 

Eritrea

N 15°16′ 050″ E 040°13′ 300″

2020-03-23 Adjuz, Eritrea, Röda Havet

Vi hade god seglingsbar sydlig vind från Djibouti, via Bab el Mandeb (Tårarnas port) det trånga sundet i södra Röda Havet till Adjuz i Eritrea (350 sjömil). Där tog den sydliga vinden slut och vi ankrade för att vänta ut den starka nordliga vinden. Ön Adjuz var bebodd och det tog inte lång tid innan invånarna seglade eller paddlade ut för att höra om vi hade med några gåvor till dem. De ville ha cigaretter och huvudvärkstabletter. De fick dricka och kakor! Vi hade bra lä av vinden och kunde fortsätta upp längs kusten när vinden avtog efter några dagar. Vi var övervakade av myndigheterna hela tiden, men de tillät oss att ankra, men sa att vi inte fick gå i land. 

   Vi hade som alltid fiskelinorna ute efter båten när vi seglar och till vår förvåning fick vi hela tiden barracudor på kroken. Detta är en fisk som äter revfiskar (den har många skarpa tänder) och därför kan de ha en sjukdom som kallas sigaterra, en nervsjukdom som överförs till människor om man äter en fisk med sjukdomen. Så barracudorna åkte i vattent igen.! Minst en, ofta två fastnade på kroken varje dag. Ibland fick vi även en ätbar fisk!

Påfyllning av förråden

N 11°35′ 990″ E 043°07′ 888″

2020-03-24 Djibouti

Nu har vi legat ankrade i Djibouti hamn i 10 dagar och längtansfullt tittat mot land. Vi har följt myndigheternas krav på karantän med anledning av Coronaviruset. Vi förstår inte riktigt vilka krav som ställs på oss seglare, informationen är obefintlig och får vi höra något så har det ändrats till nästa dag. Djibouti är före detta franskt, så det är arabiska, somaliska och franska som gäller. Tur att vi pratar i varje fall lite franska och förstår till och med lite mer än så, annars skulle vi inte fått någon information alls.

   Förutom att fylla på förråden av diesel och mat kom vi hit för att få en ny kompressor till kylen som gått sönder. Goda vänner på en amerikansk segelbåt behövde också en kompressor, så de beställde två från Italien. I går hade den amerikanska båten legat här i två veckor och enligt deras ambasad var det OK att gå i land. Jim gick genast och letade efter kompressorn (som enligt uppgift skulle ha anlänt) och resten av besättningen gick för att handla mat. Jim hittade kompressorerna och våra matförråd blev fyllda! 

   Så nu lättar vi ankar och seglar vidare in i Röda Havet. Vi kan inte lägga tilll i några hamnar den närmaste tiden, det vet vi, men vi hoppas att saker har förändrats vad gäller restriktioner i samband med Coronaviruset när vi kommer till Egypten och Medelhavet. 

   Följ oss gärna på JRSKs Båtarna på havet!

Att vara seglare i Coronavirustider

N 11°35′ 990″ E 043°07′ 888″

2020-03-18 Djibouti

Det började redan i Sri Lanka där två doktorer klev ombord som första personer. Efter att de konstaterat att vi inte var sjuka kunde tullen och passpolisen komma ombord. Vi hade sen inga restriktioner. Fast när vi skulle checka ut fick vi inte gå in till passpolisen om vi inte hade munskydd. Vi stod utanför och stack in passen genom dörrspringan. 

   I Indien hade hälsokontrollen skärpts, frågorna var fler och länder vi inte skulle ha besökt ökade. Vi hade inte varit i några av de då drabbade länderna och fick komma i land utan restriktioner efter att hälsopersonen tog temperaturen med en panntermometer.

   När vi kom till Djibouti hade situationen förändrats. Trots att vi inte hade någon smitta när vi lämnade Indien, hade varit till sjöss i 18 dagar och inte är sjuka, får vi inte gå i land. Vi har till och med haft en person från hälsomyndigheten ombord som konstaterat att vi inte är sjuka (så den gula flaggan är nertagen). Men Hamnkaptenen ger sig inte. "Ni är i karantän", säger han. Hur länge vi skall vara i karantän vet han inte.
   Vi konstaterar att land efter land stänger möjligheterna för seglare att komma i land, detta oavsett antal dagar till sjöss och ingen konstaterad smitta. 

   Nu går det ingen nöd på oss, vi bunkrade rejält med mat i Malaysia, Sri Lanka och Indien. Diesel har vi köpt här av en kille som gör ärenden åt oss seglare. Dessutom är vi på ett ställe som tillåter oss att ankra i en skyddad vik, det är många länder som inte ens tillåter seglare att göra det utan kör ut dem på internationellt vatten. Vi hoppas detta snart är över. 

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

 

Långsegling med Randivåg

Vi är på långsegling med Randivåg, en OverSeas 40. Vi startade från Göteborg den 14 augusti 2010, vintermånaderna 2010-2011 tillbringade vi i La Coruna, i norra Spanien. I april 2011 startade vi seglingen längs västkusten på Spanien och Portugal och ner till Gibraltar. Vi kom till Kanarieöarna i september 2011 och lämnade i början av januari 2013 för Kap Verde och Brasilien. Första hamn i Brasilien var ögruppen Fernando de Noronha, sen angjorde vi fastlandet i Joa Pessoa, mellan Natal och Recife. Vi följde kusten ner till Salvador, Abrolhos, Vitoria till Bahia Ilha Grande där vi stannade några vintermånader. I slutet av juli 2013 fortsatte vi söderut, mot Uruguay och Argentina. I november 2014 fortsatte vi till södra Argentina, rundade Kap Horn i början av 2015 och fortsatte upp genom chilenska Patagonien till Puerto Montt. Här tog vi upp Randivåg och fortsatte seglingen i januari 2016, först i Chile och sen ut i Stilla Havet: Robinson Cruose ön, Påskön, Franska Polynesien (Gambier, Tuoamotos, Tahiti och Sällskapsöarna), Cook Island, Niue och Tonga. Året avslutades i Nya Zeeland.

2017 startades i marinan i Whangarei och genom att bila runt i Nya Zeeland. Härligt land och lätt att resa i som turist. I slutet av maj seglade vi till Fiji och sen vidare till Vanuatu och Nya Kaledonien. I november seglade vi ner till Australien, angjorde i Newcastle.

2018 firades in i Sydney Harbour med det fantastiska fyrverkeriet. Båtunderhåll i Broken Bay, tur på land i husbil och i april började seglingen upp längs Australiens långa östra kust. I mitten av juli lämnade vi Australien och seglade mot Indonesien som är ett av världens mest tättbefolkade länder. Vi träffade många härliga människor under våra 3,5 mångader i landet. I november styrde vi över till Malaysia där vi firade jul och nyår.
2019 startade i Malaysia och i april seglade vi vidare till Thailand, återvände i juni till Malaysia och Pangkor där Randivåg låg när vi var i Sverige ett par månader. När vi var tillbaka i Malaysia gjorde vi Randivåg klar för sjösättning och mot slutet av året seglade vi  norr ut mot Langkawi, den nordligaste ön i Malaysia.

2020 startar med segling till Sri Lanka i mitten av januari. Där såg vi oss omkring och fortsatte efter två veckor till Cochin i Indien. I Cochin förberedde vi nästa etapp och avseglade mot Röda havet i slutet av februari. Seglingen gick långsamt och den 14 mars efter 18 dagar kom vi till Djibouti. Vi fortsatte i slutet av mars upp i Röda Havet och den 18 maj kom vi till Port Suez. 


HÄR är vi nu.

(Du kommer till JRSK's sida Båtarna på havet).


_______________________________


Djibouti

N 11°35′ 990″ E 043°07′ 888″

2020-03-15 Djibouti

I går den 14 mars kom vi till Djibouti efter 18 dygn till havs. Vi seglade 2053 sjömil med en genomsnittlig fart av 4.7 knop. Det är den långsammaste överhavsseglingen vi gjort, Indiska Oceanen är ett långsamt hav.

   Hela seglingen gick genom ett område som kallas "High risk area", dvs det är stor risk för pirater. För att hjälpa sjöfarten genom området finns en internationell organisation som vakar över området. Fritidsbåtar kan också ta del av deras hjälp. Vi registrerade oss och sände dagligen rapport om var vi befann oss. Det område som varit speciellt utsatt för pirateri är ett 500 sjömil långt område i Adenviken, mellan Yemen och Somalia. Här finns en "korridor" där fartygen har ett ca 5 sjömil brett område att gå i, ett för sydgående fartyg och ett för nordgående. Mellan dessa zoner finns ett 2 sjömil brett fält där vi som registrerade segelbåtar är välkomna att segla. När vi kom till "korridoren" blev vi välkomnade av ett flygplan som väntade oss just den dagen. De kom tillbaka under de kommande dagarna och frågade om allt var OK. Vi kände oss trygga med övervakningen från flygplan, helikoptrar och fartyg. Det var många olika nationaliteter på de olika planen/fartygen. Vi var inte med om några incidenter, men det känns konstigt att vara nervös över att bli överfallen till sjöss. Den känslan har vi inte haft på de 10 år vi seglat på världshaven. 

   Här i Djibouti ligger ett 15-tal långseglare och förbereder nästa etapp in i Röda havet. Några lämnade i dag och andra kommer lämna inom de närmaste dagarna. Vi blir här någon vecka och vilar upp oss, handlar färsk mat och ny diesel. Vi har gjort slut på en stor del av den diesel vi tankade i Indien! 

På väg igen

N 09°59′ 106″ E 076°16′ 097″

2020-02-24 Cochin, Indien

Vi var på en föreställning som är vanlig här i södra Indien, det kallas Kathakali eller Theyyam och är mycket traditionell. De som medverkar målar ansiktet, klär sig i speciella kläder och framför antingen dans eller en teaterföreställning. Det är mycket kring rörelserna i ansiktet och händerna. Vi fick se när deltagarna målade sig inför föreställningen och sen klädde sig i traditionella kläder. Allt tog mer än 2 timmar och sen var föreställningen 30 minuter! Men kul att vara med om!

   Tidigt i morgon startar vi seglingen mot Röda Havet. Det ser ut att bli lätta vindar, så vi får räkna med 2-3 veckor. Om du vill följa oss på resan kan du titta på JRSK (Jordenruntseglar-klubben) där vi lägger ut vår position med jämna mellanrum. 

  Följ oss på JRSKs sida Båtarna på havet.

Cochin - kontrasternas stad

N 09°59′ 106″ E 076°16′ 097″

2020-02-12 Cochin, Indien

Vi är i en stad med många namn, den gamla delen av stan kallas Kochi, en del heter Ernakulam och sen säger man också Cochin. Vi är inne i ett deltaområde, eller ett innanhav med flera olika öar. Marinan finns på en ö som heter Bolgatty Island och här finns också ett palats - Bolgatty Palace byggt av holländarna 1744.
   Runt öarna finns såklart vatten och många ägnar sig åt fiske. Många fiskar på det gamla kinesiska sättet, med stora nät som sänks i vattnet med sinnrika konstruktioner av bambu. Lär vara en metod som kom med fiskare från Kublai Khan på 1350-1450. Andra sitter i små båtar och metar eller lägger ut garn. 
   På land är trafiken livlig. Tuk tuk samsas med bussar, bilar och motorcyklar på vägarna och trafiken är tät. Tuk tuk är bra transportmedel korta sträckor, men skall man lite längre är det skönt att sitta i en bil. Vi var och handlade mat i en stor "hypermarket" härom dagen och då var det bra att kunna lasta in maten i taxins baklucka. 


Inklarering i Indien

N 09°59′ 106″ E 076°16′ 097″

2020-02-12 Cochin, Indien

Vi har kommit till Indien. När seglare anländer ett nytt land måste vi uppsöka de myndigheter som landet har bestämt. Det är alltid passpolis och tull, oftast hamnkapten och mer ofta på senare tid hälsomyndigheterna. Det kan vara fler som vi skall besöka, eller som besöker oss, men här i Cochin i Indien var det de fyra ovannämnda. Ett bevis på att vi är nyanlända är att vi hissar den gula internationella signalflaggan Q. Vi har väl inte funderat så mycket på varför det just är flaggan Q som skall hissas, men här i Indien fick flaggan en helt ny innebörd. Alla signalflaggor har en viss betydelse och Q-flaggan betyder: Vårt skepp är fritt från smitta och vi begär fri samfärdsel till land. 

   Vi anmälde till Port Control att vi var ankrade på anvisad plats och de svarade att vi skulle vänta på hälsomyndigheterna. De kom ut till oss med båt efter ett tag och en man i ett rejält munskydd klev ombord på Randivåg. Vi hade svårt att förstå vad han sa, men efter en massa frågor om var vi varit och när och han mätt vår temperaturen (som var normal) fick vi papper på att vår båt var fri från smitta. Vi kunde gå iland till passpolis, hamnkontor och tull (i den ordningen). Detta tog en och en halv dag i anspråk, men sen var vi inklarerade i landet och kunde flytta oss till marinan i Cochin. Där fick vi veta att Indien har bestämt att båtar som seglar från Thailand måste vara 28 dagar i karantän innan de kan gå iland - på grund av coronaviruset. När vi lämnade ankringen utanför port control kom två båtar in och ankrade, de kom direkt från Thailand, seglingen hade tagit 14 dagar. Seglingsdagarna räknas in i karantänen, men det innebär ändå att de måste vänta i 14 dagar innan de kan gå iland! 

   Innan vi seglade från Malaysia funderade vi på om vi skulle besöka Thailand, så att säga "på vägen" (lite kortare segling till Sri Lanka från Thailand). Nu är vi glada att vi inte gjorde det. 

Tillägg: Det förefaller som informationen om 28 dagar i karantän är lite fel. 14 dagar är mer rätt, så de flesta som kommer seglande från Thailand kan komma in i Indien direkt då det tar ca 14 dagar hit. 

På tur i Sri Lanka

N 06°02′ 01″ E 080°13′ 91″

2020-02-02 Galle, Sri Lanka

Vi har varit på en tur för att se lite av inlandet i Sri Lanka. Vi fick en mycket fin bild av landet, även om vi inte var borta så många dagar. Vi såg tempel, grönsaksodlingar, elefanter och te-odlingar, bland annat. 
   Det finns många elefanter på Sri Lanka, ungefär 7 400 enligt den elefanträkning som gjordes 2011.  Elefanten här är en Asien-sort (dvs små  öron) och lättast att se den är i nationalparker där de strövar fritt. Vi var i Uda Walawe-parken där det finns ca 600 elefanter och de var antagligen var rätt vana vid bilarna för de blev inte rädda när vi närmade oss. Lite häftigt att vara på några meters avstånd från en elefant. De är rätt stora, till och med de små! 

   Något annat vi såg var teplantage. Engelsmännen införde te till landet i slutet av 1800-talet och i dag produceas ca 300.000 ton te här (bara Kina och Indien är större teproducenter). I Sri Lanka klassas te i tre sorter: Udawatte - te från högländerna som växer på över 1.200 meter över havet. Medawattle växer mellan 600 - 1200 möh och Yatawatte växer under 600 m. Tet från den övre regionen har en utsökt nyanserad smak och den anses bäst. Vi har köpt på oss lite för att kunna njuta av äkta Ceylon te under lång tid. 

Framme i Sri Lanka

N 06°02′ 01″ E 080°13′ 91″

2020-01-26 Galle, Sri Lanka

Det tog oss 8,5 dagar att segla från Malaysia till Sri Lanka. Några dagar med svaga vindar innan vi kom utanför ögruppen Andamanerna (tillhör Indien) och Sumatra (som tillhör Indonesien). Men sen gick det fort! Vi hade stor glädje av vår nya bimini som gjorde att det var skugga i båten när solen var uppe. Flera gånger under seglingen hade vi delfiner runt båten. Lite lustigt var det en liten svart sort på ena sidan båten och en lite större brun/grå på andra. De kom tilbaka flera kvällar i rad och lekte runt båten, alltid på samma sida.

  Detta är en mycket trafikerad led mellan Mellanösterns oljehamnar och Medelhavet samt Malackasundet och vidare till Stilla Havet så vi kände oss inte ensamma ute på havet. Vi hade ständigt ett 10-tal fartyg inom AIS-håll, dvs de syntes på sjökortsplottern men kanske inte alltid med blotta ögat. 

   Nu skall vi titta lite på Sri Lanka i några veckor innan seglingen fortsätter. 


På väg väster ut!

N 06°18′20″ E 099°51′10″

2020-01-15 Langkawi, Malaysia

Nu startar vi seglingen mot Medelhavet! Det är nästan 5.000 sjömil innan vi är där men vi kommer göra seglingen i några etapper. Ovan till höger ser ni de länder vi räknar med att besöka eller vi kommer  i varje fall segla i deras farvatten. Vi har satt flaggorna i ordning, med början i toppen till vänster och nästa land därunder. Vi kan berätta att första landet är Sri Lanka dit vi tror vi anländer kring den 25 januari. Det är inte så mycket vind i dessa farvatten, så ankomstdatum beror på vindarnas styrka - och riktning. Vi stannar i Sri Lanka i en eller två veckor och fortsätter sen seglingen till - ja, titta på flaggan under Sri Lanka så ser ni var nästa stopp blir!

   Följ oss på JRSKs sida Båtarna på havet.

   

Kyligt även i Malaysia

N 06°18′20″ E 099°51′10″

2020-01-03 Langkawi, Malaysia

Det finns kyliga platser i Malaysia också, landet har några stycken höglänta områden. Vi åkte till Cameron Highlands för att se oss omkring, och för att få lite kyla. Det känns kallt här men det är mellan 16 och 26 grader. Egentligen rätt varmt för oss vikingar, men kyligt om man har blivit van vid 30+ grader. 

   Vi var uppe på en av topparna på 2.100 meters höjd, besökte teplantage (bilden till höger) och tittade på jordgubbsodlingar. I högländerna odlas alla grönsaker och mycket av frukten som konsumeras i Malaysia. Apelsiner är den enda frukt som inte odlas här, berättade guiden. Det var ett härligt avbrott i arbetet med att få Randivåg färdig för segling och efterlängtad paus från värmen. 

   Randivåg är i vattnet men arbetet fortsätter. Nu mest med förberedelser för segling över haven. Vi räknar med avgång i mitten av januarai.